Själva nätet var det pilligaste. Efter att ha klippt av och klippt upp båda benen lade jag dem försiktigt i kors över kupan, och sydde ihop skarvarna med kaststygn. En positiv överraskning var att nylonet inte repade upp sig över att sträckas och få nålar i sig, så jag kunde få det relativt spänt.


Mellan liständarna var det också ståltråd spänd, för att få rätt form. Även där sydde jag kaststygn för att fästa (de före detta) strumpbyxorna.


Tårtkupan fick ett litet handtag på toppen av en karbinhake (tagen från ett gammalt reklamnyckelband), vars fäste doldes av en påsydd rosett, knuten av en spillbit från strumpbyxorna. Sedan hittade jag ett litet keramikhjärta i en påse hemma som fick bli pricken över i.


Resultatet?